Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2009

1980 den 6 april infördes sommartid i Sverige. På den tiden ställde inte klockorna om sig automatiskt. Jag jobbade som tekniker på Jönköpings Flygplats och hade denna historiska natt  uppdraget att kl 02.00 ställa om klockorna på flygplatsen till kl 03.00. En timme bara försvann vilket kändes konstigt denna första gång. En historisk händelse som många ville hålla sig vakna till och det var ”Sommartidsfest”  i många hem.

Den mekaniska flygplatsklockan skulle vara exakt, men den ändrade sig någon sekund per dygn därför var en arbetsuppgift att rucka klockan någon sekund i stort sett varje dag. För att få exakt tid ringde vi varje morgon upp Fröken Ur. Flygplatsklockan var ett ur tillverkat i Töreboda av Westerstrands urfabrik. Firman startades 1906 och finns kvar än idag.

1968-nya-froken-ur

Bilden visar nya Fröken Ur 1968 omgiven av fyra uppvaktande kavaljerer.

Åter till den historiska natten 1980 kl 02:00 ringde jag Fröken Ur för att få rätt tid, men det var fler än jag som ringde – jag för att ställa klockan och de flesta övriga för att skåla i  t.ex. champagne exakt kl 02:00/03:00.  Fröken Ur blev överbelastad så någon tidsangivelse fick vi inte. Man kan säga att Fröken Ur var ur funktion. På något sätt kopplades alla som ringde ihop så i min telefonen hördes festande runt om i trakten. Plötsligt bröt någon tystnaden och frågade ”Va fan är klockan?”. Eftersom ingen Fröken Ur fanns tillgänglig fick jag agera ”Herr Ur” eftersom jag hade tillgång till den mest exakta tiden. Detta väckte en viss munterhet och jag tror inte många har träffat på Herr Ur efter detta tillfälle. Efter en omrigning ”svarade”  Fröken Ur  igen och mitt extraknäck som Herr Ur upphörde.

herr-ur

Herr Ur extraknäcker i flygledartornet Agadir Marocko 

Den 1 April 2006 påstod SR:s ekot att Fröken Ur skulle bytas ut mot ”Herr Ur” istället. Detta var ett aprilskämt. Förmodligen visste dom inte att ”Herr Ur” hade testats redan 1980.

Annonser

Read Full Post »

Lite om dataöverföring som jag har hittat i ”Det hände i Televerket”.

1962-modemutrustning

1962 infördes i Televerket en ny tjänst ”Dataöverföring”. Det hade undersökts under flera år om telenätet var lämpligt för datatrafik och kom fram till att det lämpade sig mycket bra för datatrafik. Modem (modulator-demodulator) tillhandhölls av Televerket på abonnemangsbasis. Bilden visar modem och felrättningsutrustning av årgång 1962. Det fanns tre olika typer av dataöverföring över det allmänna telefonnätet.

  • Hålkortsöverföring där hastigheten var 11 tecken per sekund från som det beskrivs enkla sändare till komplicerade mottagare. Fanns även ett system där man kunde överföra i bägge riktningarna med en hastighet av 15 tecken per sekund.
  • Hålremsöverföring skedde med hjälp av konventionell fjärrskriftsapparatur kopplad till modem. Hastighet 7 tecken per sekund.
  • Sammankoppling av datamaskiner. Två datamaskiner kopplades samman med hjälp av ett system (IBM 1009). Överföringshastighet 75 alternativt 150 tecken per sekund.

På den här tiden fanns inte datorer i min värld. Jag var tonåring och hade knappast hört talats om datorer. Finns det tonåringar idag som inte vet vad en dator är?

1986-broshyr-datel-60-talet-televerket

Bilden visar ett modem typ T2 från början av 1960-talet

 

 

 

 

1964 startades ett analogt system för att överföra tidningsidor från bland annat Expressens huvudtryckeri i Stockholm till filialtryckeriet i Jönköping. Det var ett 12-gruppers bärfrekvenssystem som gick över såväl koaxialkabel som på radiolänk. Detta innebar att en dubbel tidningssida med text och bilder kunde överföras på 10 minuter. Nu kunde tryckningen i stort sett ske samtidigt i Stockholm och i Jönköping vilket medgav en tidigare leverans av tidningen i Södra Sverige.

Detta var ingen digital tjänst. Finessen var att man använde större bandbredd  för att att det skulle gå snabbare. Kallades på den tiden telefotoöverföring.

1965 kom nya typer av modem och omkopplingsutrustningar. Modemen var nu uppe i en hastighet av 200 baud. Senare på året kom ett modem som klarade 2400 baud.

I början var baud  liktydigt med bit/s. Baudtalet är ett mått på antalet elektriska växlingar på förbindelsen per sekund dvs modulationshastigheten. Ett modem med högre hastighet överför flera bitar per modulation. Exempelvis, ett 14,4 kbit/s modem använder modulationshastigheten 2400 baud.

1968 inkopplades två förbindelser för dataöverföring med hög hastighet (40,8 kbaud) mellan Försvarets forskningsanstalt (FOA) och Tekniska Högskolan samt mellan FOA och Stockholms datacentral.

1972 började jag arbeta på Televerket Radio. Min anställning var som luftfartsradiotekniker på Bulltofta. Jag visste inte mycket om datorer. Jag kommer ihåg att det fanns en dator PDP11 på Sturup som jag tror användes för väder. Att programmera denna verkade vara väldigt mycket maskinkod. Datakommunikation fanns nog men det var inget jag hade koll på. I skolan visste vi knappt vad en dator var och när vi räknade användes fortfarande räknesticka.

1972 fanns det 3700 dataterminaler i Sverige. Prognosen för 1985 var att det skulle finnas 30000 dataterminaler. En dataterminal är i princip en bildskärm/Skrivare och ett tangentbord kopplat till en stordator som oftast fanns på en central plats.

1974 insåg man att telenätet i sin ”nuvarande form” inte gav någon tillfredställande lösning när det gällde överföring av data. Man beslutade att bygga upp ett provnät med ett begränsat antal abonnenter. Syftet med detta var att kunna testa den tekniska utformningen av ett framtida datanät. Utrustningen som ingick i provnätet var utvecklad av ELLEMTEL och tillverkades av Teli i Nynäshamn.

1986 kom det Datel uppringt med hastigheter upp till 9600 bit/s med full duplex. Hade man fast förbindelse kunde man få Datel Fast med hastigheten 19200 bit/s. Dessa tjänster använde det vanliga telefonnätet och det var mest företag som använde dessa tjänster. De flesta fick nog nöja sig med modem som klarade mellan 300-1200 bit/s. I och med digitaliseringen av telefonnätet kunde hastigheten mellan digitaliserade telefonstationer komma upp i 64 kbit/s.

1995 åkte vi runt för att introducera det s.k. Mobila Kontoret. Att via mobiltelefonen koppla upp sig mot kontoret, internet etc. Hastigheten på dataöverföringen var blygsamma 9600 bit/s. Där det fanns täckning fungerade det alldeles utmärkt. Internet som jag kopplade upp mig mot hade inte många koll på. Från bostaden kopplade jag upp mig via uppringt modem och i bästa fall blev hastigheten 56 kbit/s.

2000 skaffar jag ISDN vilket gav en hastighet på 64 kbit/s. Hastigheten jämfört med ett vanligt uppringt modem är inte så stor men ISDN kändes snabbare. Dessutom var uppkopplingen betydligt snabbare. Största fördelen var att man kunde prata i telefon och surfa samtidigt och då blev både sonen och dottern nöjda.

Read Full Post »