Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘1960-talet’

Lite om dataöverföring som jag har hittat i ”Det hände i Televerket”.

1962-modemutrustning

1962 infördes i Televerket en ny tjänst ”Dataöverföring”. Det hade undersökts under flera år om telenätet var lämpligt för datatrafik och kom fram till att det lämpade sig mycket bra för datatrafik. Modem (modulator-demodulator) tillhandhölls av Televerket på abonnemangsbasis. Bilden visar modem och felrättningsutrustning av årgång 1962. Det fanns tre olika typer av dataöverföring över det allmänna telefonnätet.

  • Hålkortsöverföring där hastigheten var 11 tecken per sekund från som det beskrivs enkla sändare till komplicerade mottagare. Fanns även ett system där man kunde överföra i bägge riktningarna med en hastighet av 15 tecken per sekund.
  • Hålremsöverföring skedde med hjälp av konventionell fjärrskriftsapparatur kopplad till modem. Hastighet 7 tecken per sekund.
  • Sammankoppling av datamaskiner. Två datamaskiner kopplades samman med hjälp av ett system (IBM 1009). Överföringshastighet 75 alternativt 150 tecken per sekund.

På den här tiden fanns inte datorer i min värld. Jag var tonåring och hade knappast hört talats om datorer. Finns det tonåringar idag som inte vet vad en dator är?

1986-broshyr-datel-60-talet-televerket

Bilden visar ett modem typ T2 från början av 1960-talet

 

 

 

 

1964 startades ett analogt system för att överföra tidningsidor från bland annat Expressens huvudtryckeri i Stockholm till filialtryckeriet i Jönköping. Det var ett 12-gruppers bärfrekvenssystem som gick över såväl koaxialkabel som på radiolänk. Detta innebar att en dubbel tidningssida med text och bilder kunde överföras på 10 minuter. Nu kunde tryckningen i stort sett ske samtidigt i Stockholm och i Jönköping vilket medgav en tidigare leverans av tidningen i Södra Sverige.

Detta var ingen digital tjänst. Finessen var att man använde större bandbredd  för att att det skulle gå snabbare. Kallades på den tiden telefotoöverföring.

1965 kom nya typer av modem och omkopplingsutrustningar. Modemen var nu uppe i en hastighet av 200 baud. Senare på året kom ett modem som klarade 2400 baud.

I början var baud  liktydigt med bit/s. Baudtalet är ett mått på antalet elektriska växlingar på förbindelsen per sekund dvs modulationshastigheten. Ett modem med högre hastighet överför flera bitar per modulation. Exempelvis, ett 14,4 kbit/s modem använder modulationshastigheten 2400 baud.

1968 inkopplades två förbindelser för dataöverföring med hög hastighet (40,8 kbaud) mellan Försvarets forskningsanstalt (FOA) och Tekniska Högskolan samt mellan FOA och Stockholms datacentral.

1972 började jag arbeta på Televerket Radio. Min anställning var som luftfartsradiotekniker på Bulltofta. Jag visste inte mycket om datorer. Jag kommer ihåg att det fanns en dator PDP11 på Sturup som jag tror användes för väder. Att programmera denna verkade vara väldigt mycket maskinkod. Datakommunikation fanns nog men det var inget jag hade koll på. I skolan visste vi knappt vad en dator var och när vi räknade användes fortfarande räknesticka.

1972 fanns det 3700 dataterminaler i Sverige. Prognosen för 1985 var att det skulle finnas 30000 dataterminaler. En dataterminal är i princip en bildskärm/Skrivare och ett tangentbord kopplat till en stordator som oftast fanns på en central plats.

1974 insåg man att telenätet i sin ”nuvarande form” inte gav någon tillfredställande lösning när det gällde överföring av data. Man beslutade att bygga upp ett provnät med ett begränsat antal abonnenter. Syftet med detta var att kunna testa den tekniska utformningen av ett framtida datanät. Utrustningen som ingick i provnätet var utvecklad av ELLEMTEL och tillverkades av Teli i Nynäshamn.

1986 kom det Datel uppringt med hastigheter upp till 9600 bit/s med full duplex. Hade man fast förbindelse kunde man få Datel Fast med hastigheten 19200 bit/s. Dessa tjänster använde det vanliga telefonnätet och det var mest företag som använde dessa tjänster. De flesta fick nog nöja sig med modem som klarade mellan 300-1200 bit/s. I och med digitaliseringen av telefonnätet kunde hastigheten mellan digitaliserade telefonstationer komma upp i 64 kbit/s.

1995 åkte vi runt för att introducera det s.k. Mobila Kontoret. Att via mobiltelefonen koppla upp sig mot kontoret, internet etc. Hastigheten på dataöverföringen var blygsamma 9600 bit/s. Där det fanns täckning fungerade det alldeles utmärkt. Internet som jag kopplade upp mig mot hade inte många koll på. Från bostaden kopplade jag upp mig via uppringt modem och i bästa fall blev hastigheten 56 kbit/s.

2000 skaffar jag ISDN vilket gav en hastighet på 64 kbit/s. Hastigheten jämfört med ett vanligt uppringt modem är inte så stor men ISDN kändes snabbare. Dessutom var uppkopplingen betydligt snabbare. Största fördelen var att man kunde prata i telefon och surfa samtidigt och då blev både sonen och dottern nöjda.

Annonser

Read Full Post »

ps-boones-13

Vi startade ett popband i Halmstad på 60-talet som hette PS Boones. Året var 1965 och träningslokalen var i källaren i mina föräldrars hus på Blåklintsvägen i Furet. Denna stadsdel är väl mest känd för att Per Gessle växte upp där. Min gamle far säger alltjämt att vi var föregångaren till  Gyllene Tider. Den uppfattningen kan han väl få ha. Vi spelade nästan varje söndag och ibland var det väldigt mycket folk och lyssnade. Det var nästan som en ungdomsgård hemma i vår källare.. Enligt morsan och farsan var ungdomarna såå trevliga och för det mesta stördes inte mina föräldrar av folkhopen även om hela gatan var ockuperad av cyklar.

På bilden kan ni se hur vi står bland klädnypor och tvätt när vi spelar. Det var Hagström/Kent gitarrer som gällde på den tiden för nybörjarbanden. Fender, Gibson och de andra fina märkena var väldigt dyra. Efter att ha surfat runt lite på nätet förstår jag att vi inte var ensamma om Hagström gitarrer. Även Elvis ”spelade” på Hagström vid något tillfälle.

Jag tillsammans med Stigge och Mats bildade PS Boones i april 1965. Våge övertalades att vara med och spela bas lite senare. Vi tillhörde källarbanden men hade väldigt kul ändå trots att det inte blev så mycket spelningar inför publik. Ett ställe där vi spelade var i NTO-lokalen på Kärleken.

PS Boones live

     

Detta skedde i samband med att Halmstads-toppen röstades fram. Det var en lokal topplista men musiken var den samma som på Tio i Topp. Året var 1965 och populära låtar var Eve of destruction, Hang on sloopy, Satisfaction med flera Detta var ett mycket populärt evenemang.

copy-2-of-ps-boones-vid-selmas_1

Här vandrar vi fram i tidstypiska kläder. Bilden är tagen på Furuvägen ända uppe vid ”Selmas”. Selmas var ett gammalt fallfärdigt hus som ungdomarna tagit över. Vi hade ganska skoj där. Poplivet var en kort period i mitt liv, men jag tror det är denna tid som har haft störst inflytande på det fortsatta livet.
Hur det gick till vet jag inte men på något vis blev vi med hus. Det var ett rivningshus på Snöstorpsvägen som ställdes till förfogande för oss och ett annat band. Stället döptes till The House och blev väldigt populärt. Lars-Åke Qvist har undertecknat medlemskortet  så han var väl någon slags vaktmästare i huset. I huset fanns även en jukebox och den populäraste låten var nog Jönköpingsbandet The Caretakers version av ”The end of the world”. För något år sedan hade jag nöjet att höra dom live i Konserthuset i Jönköping. Något äldre, men visst kände man igen soundet.
Vi hade popkonserter i huset och vid något tillfälle var ett så känt band som The Gonks på besök, tror jag. Jag tyckte att det var en väldigt lång tid vi tränade i huset, men av mina spelkompisar har jag fått reda på att det rörde sig bara om ett antal månader. Samtidigt med flytten till The House lämnade Stigge bandet och jakten på en ny sologitarrist började.
 

Vi tränade en gång tillsammans med en kille som kom från bandet Sus Hopst, kommer inte ihåg hans namn. Detta blev också vår sista spelning på The House. Denna spelning spelades in på en gammal Grundig rullbandspelare. Inspelningen blev en aning överstyrd men finns bevarad på ett gammalt rullband. En av låtarna hette Balla Balla och hade en mycket innehållsrik text! Följ länken och lyssna till hur det kunde låta på 60-talet.

https://www.youtube.com/watch?v=tSEJri5WpmM

Sista kvällen i The House var den 20 augusti 1966. Denna dag var det stor avskedsfest i huset. Vi förde förmodligen lite oväsen för polisen var och tittade till oss. Idag hade det förmodligen varit tidningsrubriker typ ”Ungdomskravaller på Snöstorpsvägen”.

ps_boones_3-copy
Visst var vi tuffa på den tiden med polotröjor, fiskbensmönstrade utsvängda byxor 0ch parkas eller skepparjacka. Nästan alla hade parkas och på den skrev man med tusch vilka band man gillade. Det fanns ganska många som hade skrivit PS Boones på parkasen tillsammans med Beatles, Rolling Stones och andra mer kända band. Konstigt att föräldrarna tillät att man kladdade på sin parkas, men eftersom nästan alla gjorde det så tänkte förmodligen ingen på det. Långt hår var populärt och när håret hade nått en rätt så ansenlig längd kom tanken upp att damfrisering var det som gällde. Boots som hade ganska hög klack var det man hade på fötterna.
 

img_05101Efter ett tag insåg vi att någon framtid i denna bransch inte fanns för oss och bandet lades ner. På sommaren år 2008 träffades vi igen efter alla år och besökte vår gamla träningslokal i Furet. Mina föräldrar tyckte det var jättekul att träffa ”ungdomarna”. Sedan tillbringade vi en massa timmar hemma hos Mats utan att vi förstod vad tiden tog vägen. Den träffen gav idén till att skriva ner lite om PS Boones.

Ett popband utan någon fan club existerade knappast och PS Boones var inget undantag. Från början kom alla i bandet från Furet så det var naturligt att även våra ”fans” bodde där. Det finns några till som varit med i bandet bland annat hade vi en mycket bra sångare som kallades ”Paje” och kom från Knäred. En period hade vi även en organist med vars namn jag har glömt.

1974-pingst-midsommar-dia_36Min lillebror som är tio år yngre har också spelat i ett band. Han var med i Isildurs Bane som basist. Detta var enligt min mening högklassig musik som dom kallade Symfonisk Rock. Dom gjorde både skiv- och radioinspelningar. Måste nog skriva lite mer om Isildurs bane som fortfarande spelar, dock utan min bror som fick viktigare saker att tänka på, familj och barn. Vem är då min lillebror?  Han kallas ”Lingon” på grund av att han haft en mössa med röd tofs!. Hans kompis som hade blå tofs blev följaktligen kallad blåbär. Så kan det gå. Varför jag kallades Årtan har jag ingen aning om. Vet inte ens om jag vill ha reda på det.

Inlägg av Eivor som varit gift med Ärtan i 38,5 år. För 2 år sedan drabbades Gert-Olof av cancer och den 23 april 2014 avled han hemma i vårt hus till tonerna av Beatles Hello Goodbye.

PS Boones

 

 

Read Full Post »