Som gammal radiotekniker vill jag försöka att ge lite av historien med mobiltelefoni.
1910-11 fanns det enligt ”Elektronik i Norden 3/96” Mobil Telefoni. Det var Lars Magnus Ericsson som efter det att han dragit sig tillbaks från sitt välkända företag LM Ericsson skulle övertalas att skaffa automobil. Bilar var inte särskilt vanligt och Lars Magnus var tveksam till att skaffa en men enligt historien blev han intresserad när han kom på att det gick att ha telefonen med sig i bilen. Med hjälp av två långa käppar försedda med kontaktkrokar som hängdes över ett ledningspar kunde han via telefonist komma i kontakt med omvärlden. Denna innovation fungerade inte för inkommande samtal. Hur han betalade samtalen framgår inte heller.
1953 kunde Televerket erbjuda sina kunder att bli abonnenter i ett helautomatiskt biltelefoninät. Enligt Televerket ringer man precis som från en fast telefon. Från början är det bara Stockholm men andra städer kommer att följa efter. Räckvidden för basstationerna var ca 2 mil. Installations och inträdesavgiften var ca 2000 kr och kvartalsavgiften 375 kr. För varje samtal man ringer får man betala 18 öre.
1956 ändrades benämningen biltelefon till mobiltelefon eftersom ”dom kan installeras både i bilar och båtar”. Dessa automatiska mobiltelefoner installerades och hyrdes ut av Televerket. Vid årsskiftet 1956-57 fanns det 19 abonnenter i Stockholm. Göteborg hade 8 abonnenter. Detta system kallades Mobiltelefonsystem A (MTA). Detta var det första automatiska mobiltelefonsystemet i världen. Radioutrustningen tog större delen av bagageutrymmet och dessutom krävdes det ett extra batteri.
1964 började optikern Per-Erik Pettersson i Jönköping att realisera sitt mobiltelefonsystem som sedermera kom att bli Comviq. Första basstationen placerades på ett villatak på Bymarken i Jönköping. Företaget Tele Larm startade. Första kund var Tändsticksfabriken i Jönköping.
1965 kom Mobiltelefonsystem B (MTB) som låg på 80Mhz-bandet. Detta system var manuellt dvs samtalen kopplades upp via telefonist. Det blev i första hand använt av sjukvårdspersonal, massmediafolk och hantverkare.
Mobiltelefonsystem C (MTC) kom aldrig i drift men detta system var grunden till NMT-systemet.
1969 bildades en Nordisk Mobiltelefongrupp för att ta fram ett system för hela Norden.
1971 lanserades ett manuellt system kallat MTD . Det behövdes 700 växeltelefonister för att betjäna 20000 abonnenter. Invigning av systemet skedde i Örebro den 1 december. Även i Danmark och Norge byggdes MTD system upp i väntan på NMT. ”Det finns alltid plats för en Stornophone” bilden från en broschyr från Storno. Ett Danskt företag som var bra på det här med radiokommunikation. Känner ni igen bilen som den sitter monterad i?
1972 började jag på Bulltofta som radiotekniker. Vi hade då ett ”mobiltelefonsystem” som kallades MRT. Beroende på var man befann sig valde man kanal och ropade upp. En telefonist kopplade ihop samtalet med det publika telefonnätet. Även detta system startade 1971. 
1973 sista december fanns i MTD systemet ca 2400 abonnenter. Totalt bestod systemet av 58 basstationer som täckte de större tätorterna i södra och mellersta Sverige samt tätorterna utmed Norrlandskusten upp till Luleå. Under året kompletterades systemet även med utrustning för selektivt anrop.
1978 kom personsökningstjänsten MBS . Dessa MBS-sökningarna sändes ut över P3-nätet fram till 1985-11-01 då RDS kom och MBS sändes efter det ut på P1-nätet. Detta byggde på samma teknik används för att överföra programinformation om radioprogrammen RDS (Radio data system). Detta blev Europa standard i mars 1984. Varför blanda in Mobilsökning i Mobiltelefoni? Jo, i början av mobiltelefonin var täckningen inte så bra. Då fick man ta hjälp av mobilsökare och ringa upp på ställen där det fanns täckning. Mestadels lite större tätorter.
1979 köpte affärsmannen Jan Stenbeck optiker Petterssons företag Tele Larm. Det döptes om till Företagstelefon. Senare ändrade företaget namn till Comvik och blev Televerkets argaste konkurrent. Systemet var manuellt och det marknadsfördes ofta som att man hade tillgång till sekreterarservice. Kunden betalade även för inkommande samtal till skillnad från NMT. Var en stimulerande kamp mellan ComviQ och Televerket som fördes. Denna konkurrens gjorde nog gott för båda parter.
1981 startades NMT upp. Man erbjöd MTD kunderna rabatt på NMT-telefonerna i utbyte mot den gamla apparaten. Detta system kallades NMT450 och telefonerna var ganska klumpiga. Vi kallade dom släpbara. Ficktelefoner för NMT450 fanns inte på den tiden. Då täckningen inte var så bra som idag fick man passa på att ringa när en större ort passerades. Mellan Jönköping och Halmstad var det när man passerade Gislaved som det gick att ringa.
1987 Togs NMT 900 i drift och därmed kunde man köpa ficktelefoner. Ficktelefoner är kanske lite att ta i snarare var telefonen som en tegelsten och vägde ca 1 Kg. Priset på 23000:- för en sådan telefon avskräckte i detta läget vanligt folk från att handla. Från början var NMT900 avsett som en avlastning till NMT450. När Televerket startade NMT 1981 så beräknade man att det kunde bli 100.000 abonnenter 1990. Facit blev att ca 500.000 i Sverige har mobiltelefon och i hela Norden en miljon. Den vanligaste utrustningen på basstationerna var Magnetic.
1988 när vi skaffade en Ericsson Hot line NMT krävdes särskilt ”Tillståndsbevis för radiosändare i NMT, Nordisk Mobil Telefon”. Där står bland annat att ”Tillståndsbeviset skall medföras. På begäran av behörig myndighetsperson skall detta uppvisas och anläggningen upplåtas för kontroll och prov”. En annan mening lyder ”Även annan trafik än utväxling av tjänstemeddelanden får förekomma”. Tiderna förändras.
1992 körde GSM igång och nu äger nästan varje svensk en eller flera mobiltelefoner. Bilden symboliserar kampen mellan Televerket och Comviq under både den analoga och digitala svenska mobiltelefonhistorien. Televerket har historiskt sett haft bättre täckning än Comviq därav bilden. I och med GSM blandade sig även en tredje operatör Nordic Tel AB in i kampen. Deras nät kallades Europolitan.
1995 åkte vi runt för att introducera det Mobila Kontoret.
Att via mobiltelefonen koppla upp sig mot kontoret, internet etc. Hastigheten på dataöverföringen var blygsamma 9600 bit/s. Där det fanns täckning fungerade det alldeles utmärkt. Jag använde Nokia 2110 som 1995 var bland det bästa som fanns. På bilden ser ni min telefon i tomteskrud.
2000 den 31 december stängs NMT900 nätet. Dessa frekvenser behövdes för GSM-systemet.
2003 startades UMTS upp i Sverige. Det var operatören 3 som var först. Utdelningen av licenser den 16 dec 2000 blev för många en stor överraskning då den största mobiloperatören Telia blev utan licens. De fyra licenserna gick till Europolitan, Tele 2 (NetCom), Hi3G Access samt Orange Sverige. Dessa operatörer hade förmodligen en mer marknadsanpassad säljorganisation dvs man lovade mer än man kunde hålla. Telia hade tänkt sig att ca 5000 master skulle räcka medan de övriga låg mellan 8000-20000 master. Hur det blev vet vi nu och flera av operatörerna borde under resans gång blivit av med sina licenser på grund av att man inte uppfyllde de krav som fanns. För Telia löste det sig senare genom att man köpte in sig på värsta konkurrenten Tele2:s licens och bildade ett gemensamt bolag SUNAB.
2007 den 31 december stängdes det Analoga NMT450-systemet. Frekvenserna övertogs av Nordisk Mobiltelefoni AB som har ett CDMA system på 450 frekvenserna.
2009 Nordisk Mobiltelefon Sverige, som står bakom mobiloperatören Ice.net, begärdes på måndagen i konkurs.Företaget har bedrivit 3G telefoni på 450-frekvenserna.
2009-03-12 PTS har beslutat att att Nordisk Mobiltelefon får överlåta sina radiotillstånd i det s.k. 450 MHz-bandet. Bolaget kommer att byta namn till AINMT Sverige AB. PTS ser mycket positivt på att 450 MHz-nätet drivs vidare bl.a. eftersom nätet ger möjligheter till telefoni- och bredbandstjänster även i glesbygd. Bolaget kommer att driva Nordisk Mobiltelefons (ice.nets) verksamhet vidare.
Gertolof's Blog 